<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Linuxbloggen</title>
	<atom:link href="http://www.linuxbloggen.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.linuxbloggen.se</link>
	<description>Om linux på svenska</description>
	<lastBuildDate>Tue, 08 Dec 2009 22:22:35 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.6</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Google Chrome i officell linuxbeta</title>
		<link>http://www.linuxbloggen.se/google-chrome-i-officell-linuxbeta/</link>
		<comments>http://www.linuxbloggen.se/google-chrome-i-officell-linuxbeta/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Dec 2009 22:18:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ubuntu]]></category>
		<category><![CDATA[chrome]]></category>
		<category><![CDATA[extentions]]></category>
		<category><![CDATA[google]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.linuxbloggen.se/?p=20</guid>
		<description><![CDATA[

Idag släppte Google till sist en officiell linuxversion av företagets egna webbläsare Google Chrome.
Programmet släpps i form av binärer för Debian/Ubuntu, Feodora samt openSUSE.
Samtidigt presenterar företaget sitt egna pluginsystem, &#8221;Chrome Extentions&#8221;, som till skillnad mot de populära firefoxpluginerna inte kräver omstart vid installation.  Idag finns drygt 300 tilläggsmoduler utvecklade av Google själva och oberoende tredjepartsutvecklare.
Google [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a class="post_image_link" href="http://www.linuxbloggen.se/google-chrome-i-officell-linuxbeta/" title="Permanent link to Google Chrome i officell linuxbeta"><img class="post_image alignnone" src="http://tuut.atdt.nu/a/8294d9041c3725ee8356807330c81baa-480.jpg" width="480" height="298" alt="Post image for Google Chrome i officell linuxbeta" /></a>
</p><p><object classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" width="480" height="295" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/rNkfs8-uRTE&amp;hl=en_US&amp;fs=1&amp;" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed type="application/x-shockwave-flash" width="480" height="295" src="http://www.youtube.com/v/rNkfs8-uRTE&amp;hl=en_US&amp;fs=1&amp;" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true"></embed></object></p>
<p>Idag släppte Google till sist en officiell linuxversion av företagets egna webbläsare Google Chrome.</p>
<p>Programmet släpps i form av binärer för Debian/Ubuntu, Feodora samt openSUSE.</p>
<p><span style="color: #cc0000;"><span style="color: #000000;">Samtidigt presenterar företaget sitt egna pluginsystem, &#8221;Chrome Extentions&#8221;, som till skillnad mot de populära firefoxpluginerna inte kräver omstart vid installation.  Idag finns drygt 300 tilläggsmoduler utvecklade av Google själva och oberoende tredjepartsutvecklare.</span></span></p>
<p>Google Chrome laddar du ner från <a href="http://google.com/chrome/">programmets egna hemsida</a>. Extentions finns du i det respektabla <a href="https://chrome.google.com/extensions">galleriet</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.linuxbloggen.se/google-chrome-i-officell-linuxbeta/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gör din ubuntuserver till en nätdisk med apache och mod_webdav</title>
		<link>http://www.linuxbloggen.se/gor-din-ubuntuserver-till-en-natdisk-med-apache-och-mod_webdav/</link>
		<comments>http://www.linuxbloggen.se/gor-din-ubuntuserver-till-en-natdisk-med-apache-och-mod_webdav/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Jun 2009 09:30:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artikeltips]]></category>
		<category><![CDATA[Ubuntu]]></category>
		<category><![CDATA[apache]]></category>
		<category><![CDATA[mod_webdav]]></category>
		<category><![CDATA[webdav]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.linuxbloggen.se/?p=16</guid>
		<description><![CDATA[Samiux har skrivit en bra howto som steg för steg går igenom hur du sätter upp din server med Ubuntu server 9.04 (Jaunty Jackalope) för att agera som WebDAV-server.




Image by cogdogblog via Flickr



WebDAV är ett protokoll för filöverföring som använder samma portar som HTTP, vilket ger en klar fördel då dessa portar oftast inte blockeras [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Samiux har skrivit en bra howto som steg för steg går igenom hur du sätter upp din server med <strong><a class="zem_slink" title="Ubuntu" rel="homepage" href="http://www.ubuntu.com/">Ubuntu</a> server 9.04</strong> (<strong><a class="zem_slink" title="Ubuntu" rel="homepage" href="http://www.ubuntu.com/">Jaunty Jackalope</a></strong>) för att agera som <strong><a class="zem_slink" title="WebDAV" rel="wikipedia" href="http://en.wikipedia.org/wiki/WebDAV">WebDAV</a></strong>-server.</p>
<div class="zemanta-img zemanta-action-dragged" style="margin: 1em; display: block;">
<div>
<dl class="wp-caption alignright" style="width: 250px;">
<dt class="wp-caption-dt"><a href="http://www.flickr.com/photos/37996646802@N01/2782705817"><img title="My Three Networks" src="http://farm4.static.flickr.com/3149/2782705817_a7a6b99fac_m.jpg" alt="My Three Networks" width="240" height="171" /></a></dt>
<dd class="wp-caption-dd zemanta-img-attribution" style="font-size: 0.8em;">Image by <a href="http://www.flickr.com/photos/37996646802@N01/2782705817">cogdogblog</a> via Flickr</dd>
</dl>
</div>
</div>
<p><strong>WebDAV</strong> är ett protokoll för filöverföring som använder samma portar som <strong><a class="zem_slink" title="Hypertext Transfer Protocol" rel="wikipedia" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hypertext_Transfer_Protocol">HTTP</a></strong>, vilket ger en klar fördel då dessa portar oftast inte blockeras t.ex. i företagsnätverk. I alla moderna operativsystem går det att montera webdav-anslutningar som fjärrdiskar, vilket lätt och behändigt gör det möjligt att skapa enkla och smidiga nätdiskar. Eftersom det även går att kryptera anslutningarna via <a class="zem_slink" title="Solid State Logic" rel="homepage" href="http://www.solid-state-logic.com/">SSL</a> är det även ett relativt säkert val.</p>
<ul>
<li><a title="HOWTO : WebDAV on Ubuntu 9.04 Server" rel="bookmark" href="http://samiux.wordpress.com/2009/06/27/howto-webdav-on-ubuntu-9-04-server/">HOWTO : WebDAV on Ubuntu 9.04 Server</a></li>
</ul>
<div class="zemanta-pixie" style="margin-top: 10px; height: 15px;"><a class="zemanta-pixie-a" title="Reblog this post [with Zemanta]" href="http://reblog.zemanta.com/zemified/b1a7803a-4952-41d8-89b5-0d2f67685926/"><img class="zemanta-pixie-img" style="border: medium none; float: right;" src="http://img.zemanta.com/reblog_e.png?x-id=b1a7803a-4952-41d8-89b5-0d2f67685926" alt="Reblog this post [with Zemanta]" /></a><span class="zem-script more-related pretty-attribution"><script src="http://static.zemanta.com/readside/loader.js" type="text/javascript"></script></span></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.linuxbloggen.se/gor-din-ubuntuserver-till-en-natdisk-med-apache-och-mod_webdav/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>20 systemverktyg alla linuxadministratörer bör känna till</title>
		<link>http://www.linuxbloggen.se/20-systemverktyg-alla-linuxadministratorer-bor-kanna-till/</link>
		<comments>http://www.linuxbloggen.se/20-systemverktyg-alla-linuxadministratorer-bor-kanna-till/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Jun 2009 22:50:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artikeltips]]></category>
		<category><![CDATA[administration]]></category>
		<category><![CDATA[bevakning]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[problemlösning]]></category>
		<category><![CDATA[systemverktyg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.linuxbloggen.se/?p=13</guid>
		<description><![CDATA[



Image by bodzasfanta via FlickrSom systemadministratör är det är viktigt att hålla koll på sina maskiner &#8211; men bördan behöver inte alls vara särskilt stor.



De flesta linuxdistributioner kommer med en mängd verktyg som låter dig har stenkoll på läget. Det gäller bara att känna till vad verktygen finns och hur de används.
Cyberciti har sammanställt en [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><div class="zemanta-img" style="margin: 1em; display: block;">
<div>
<dl class="wp-caption alignright" style="width: 250px;">
<dt class="wp-caption-dt"><a href="http://www.flickr.com/photos/8045053@N08/3110976336"><img title="Damn Small Linux" src="http://farm4.static.flickr.com/3293/3110976336_48cdd93da6_m.jpg" alt="Damn Small Linux" width="240" height="180" /></a></dt>
<dd class="wp-caption-dd zemanta-img-attribution" style="font-size: 0.8em;">Image by <a href="http://www.flickr.com/photos/8045053@N08/3110976336">bodzasfanta</a> via FlickrSom systemadministratör är det är viktigt att hålla koll på sina maskiner &#8211; men bördan behöver inte alls vara särskilt stor.</dd>
</dl>
</div>
</div>
<p>De flesta linuxdistributioner kommer med en mängd verktyg som låter dig har stenkoll på läget. Det gäller bara att känna till vad verktygen finns och hur de används.</p>
<p>Cyberciti har sammanställt en helt ok lista som låter dig finna flaskhalsar och identifera problem som beror på brist på hårddiskutrymme, minne, cpucyklar eller nätverkskapacitet.</p>
<p>Cyberciti: <a href="http://www.cyberciti.biz/tips/top-linux-monitoring-tools.html">20 Linux System Monitoring Tools Every SysAdmin Should Know</a>.</p>
<p>.</p>
<div class="zemanta-pixie" style="margin-top: 10px; height: 15px;"><img class="zemanta-pixie-img" style="border: medium none; float: right;" src="http://img.zemanta.com/pixy.gif?x-id=94584546-e792-4e88-8aab-79e54f15f31e" alt="" /><span class="zem-script more-related pretty-attribution"><script src="http://static.zemanta.com/readside/loader.js" type="text/javascript"></script></span></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.linuxbloggen.se/20-systemverktyg-alla-linuxadministratorer-bor-kanna-till/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skapa en mobil linuxinstallation med stöd för mobilt bredband</title>
		<link>http://www.linuxbloggen.se/skapa-en-mobil-linuxinstallation-med-stod-for-mobilt-bredband/</link>
		<comments>http://www.linuxbloggen.se/skapa-en-mobil-linuxinstallation-med-stod-for-mobilt-bredband/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2009 15:57:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ubuntu]]></category>
		<category><![CDATA[3]]></category>
		<category><![CDATA[comviq]]></category>
		<category><![CDATA[glocalnet]]></category>
		<category><![CDATA[halebop]]></category>
		<category><![CDATA[ice.net]]></category>
		<category><![CDATA[mobilt bredband]]></category>
		<category><![CDATA[tele2]]></category>
		<category><![CDATA[telenor]]></category>
		<category><![CDATA[telia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.linuxbloggen.se/?p=4</guid>
		<description><![CDATA[I och med version 9.04 av Ubuntu, kodnamn Jaunty Jackalope, är det väldigt enkelt att  skapa en bootbar USB-sticka och att konfigurera upp mobilt bredband.
Vi visar här hur du med en existerande Ubuntu-installation kan skapa en mobil Jaunty-installation som du tillsammans med ditt mobila bredband kan ta med dig vart du än reser. Även på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>I och med version 9.04 av <strong>Ubuntu</strong>, kodnamn <a href="https://wiki.ubuntu.com/JauntyJackalope">Jaunty Jackalope</a>, är det väldigt enkelt att  skapa en bootbar USB-sticka och att konfigurera upp mobilt bredband.</p>
<p>Vi visar här hur du med en existerande Ubuntu-installation kan skapa en mobil Jaunty-installation som du tillsammans med ditt mobila bredband kan ta med dig vart du än reser. Även på resande fot, utan en egen laptop, kan du köra dina egna favoritprogram, med dina egna inställningar och eftersom du kan koppla upp dig med ditt egna bredband kommer du alltid åt internet. Säkert, utan risk för &#8221;extern&#8221; avlyssning,<br />
<span id="more-4"></span></p>
<ol>
<li>Starta upp ditt Ubuntusystem och plugga in din USB-sticka, den bör minst ha 2 GB ledigt utrymme.</li>
<li><a href="http://www.ubuntu.com/getubuntu/download">Ladda ner skivavbildningen</a> (iso-filen) för skrivbordsversionen av<strong> Ubuntu Jaunty Jackalope</strong> på din dator.</li>
<li>I din menylist (högst upp på skärmen) väljer du<em> System -&gt; Administration -&gt; USB Startup Disc Creator </em>(du får nu ange ditt lösenord)</li>
<li>Välj den nedladdade iso-filen som<em> Source disc image </em>och din USB-disk som mål. Välj hur mycket av utrymmet på disken som du vill reservera för linux, förutom själva systeminstallationen (dina dokument, programinställningar, ytterligare program).</li>
<li>Klicka på<strong> Make Startup Disk </strong></li>
</ol>
<p>Sådär! Nu har du ett bootbart linuxsystem som du jämt kan ta med dig i fickan. Nu är det dags att se om du kan starta din dator från den: om du har flyt startar ditt nya linuxsystem direkt när du rebootar datorn, annars får du gå in i <strong><em>BIOS</em></strong> och ändra <strong><em>Boot Order</em></strong> alternativt <strong>aktivera stöd för USB-uppstart</strong>.</p>
<p>När du startat upp ditt nya system är det dags att få igång ditt mobila bredband.</p>
<ul>
<li>Plugga in ditt USB-modem i en ledig USB-port (du har väl två? <img src='http://www.linuxbloggen.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' /> )</li>
<li>Ubuntu har bra stöd för alla moderna USB-modem och ska automatiskt ladda rätt moduler, nu behöver du bara berätta hur var modemet ska ringa upp. Det gör du genom att högerklicka på nätverksikonen i menylisten (den ligger i närheten av din volymkontrolls-ikon) och välja <strong>Edit Connections</strong>.</li>
<li>Det poppar upp ett nytt fönster, i det går du in under <strong>Mobile Broadband </strong>och klickar på Add</li>
<li>En guide låter dig nu välja vilket land du befinner dig i och vad du har för operatör, välj rätt här. För Sverige kommer Ubuntu med korrekta inställningar för operatörerna <strong>3</strong> (Bredband/Bredband Kontantkort/Mobiltelefon), <strong>Glocalnet</strong>, <strong>Halebop</strong>, <strong>ice.net</strong>, <strong>Tele2/Comviq</strong>, <strong>Telenor</strong> samt <strong>Telia</strong>.</li>
<li>Klart!</li>
</ul>
<p>Nu är det det bara att klicka på ikonen för nätverksanslutningar igen &#8211; om du har gjort allt rätt så ska du nu finna ett nytt anslutningsalternativ som har samma namn som din internetleverantör.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.linuxbloggen.se/skapa-en-mobil-linuxinstallation-med-stod-for-mobilt-bredband/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hello world!</title>
		<link>http://www.linuxbloggen.se/hello-world/</link>
		<comments>http://www.linuxbloggen.se/hello-world/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 03 Dec 2007 17:29:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Christian</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://linuxbloggen.se/?p=1</guid>
		<description><![CDATA[Första berömda ord.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p></p><p>Första berömda ord.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.linuxbloggen.se/hello-world/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
